Amnestys rapport vittnar om en verklighet som av många förnekats och dementerats. Jag har tidigare i bloggen skrivit om hur det styrande partiet KDP (Kurdistans demokratiska parti) aktivt bekämpar politiska organisationer som avviker från partiets politik. Då skrev jag om hur milis tillhörande KDP använt våld för att tysta ner sina motståndare. Amnesty hävdar att säkerhetsstyrkor inte tar någon hänsyn till lagar och förordningar. Några av övertrampen är godtyckliga fängslande utan arresteringsorder, dessa gripna får varken tillgång till advokat eller veta orsaken till anhållningen. Politisk mångfald är inte något som uppmuntras i Irakiska Kurdistan utan snarare något som förhindras. Att politiska fångar torteras och försvinner utan spår är inte något ovanligt i Irakiska Kurdistan.
Källa: TV4
tisdag 14 april 2009
torsdag 26 mars 2009
Tankar kring jämställdhet
De senaste 10-20 åren har vi i västvärlden sätt en strävan från många olika håll om en ökad jämlikhet bland mannen och kvinnan. Det har lyckats, inte alltid, men diskussionen har kommit långt, men frågan är hur lång tid det kommer ta innan mannen tar ett steg åt sidan och ger kvinnan mer utrymme? Kanske aldrig… Vi alla strävar efter jämlikhet i samhället, men vi får inte glömma att vi trots allt är olika, och kanske är det just på den punkten alla jämlikhetssträvare har misslyckats – Hur ska vi få alla olika människor att bli mer jämlika? Ganska svårt att ha det som utgångspunkt…
Nu var det inte jämlikhet jag skulle diskutera – Utan kvinnan som en nedtryckt varelse som när hon har utnyttjats visats sig vara en väldigt underskattad varelse.
Utgår vi från den Assyriska kvinnan kan vi bara konstatera att fortfarande är hon en varelse som är förtryckt. Är det inte från hemmet så kommer förtrycket från institutionerna (Kyrkan). Det finns människor som vill försvara kyrkans patriarkala ställning bland det Assyriska folket - Men tyvärr är denna konservativa ställning väldigt farlig och enbart bakåtsträvande, vilket vårt folks situation idag borde vara ett bevis på.
Jag skrev att kvinnan är en underskattad varelse, det stämmer, men, kvinnan kan också vara blind många gånger. Det vet mannen om, här tänker jag bland annat på vilken utveckling vi ser idag i våra institutioner. Har den patriarkala kyrkan insätt kvinnans styrka och försöker fånga henne innan det är för sent? Det är ett faktum, ordförande posten i många kyrkoförsamlingar har bytts till kvinnor? Beror det enbart på kvinnans frigörelse bland Assyrier?
Nej, än har vi inte sett någon generell frigörelse hos den assyriska kvinnan. Kvinnan ses många gånger som en varelse med endast en framtida roll – Hemmafru. Det finns få riktigt självständiga kvinnor bland oss assyrier som lever ihop med en assyrisk man. De duktiga självständiga kvinnorna har ofta fått söka sig till att hitta en man bland andra folkslag.
Detta är ett tydligt exempel på hur kvinnan fortfarande förtrycks bland oss assyrier.
Ett led i att råda bot på detta förtryck är att förändra vår patriarkala kyrka som dessutom lider av andra problem. Så länge vi se kontrolleras av kyrkan kommer vi inte se någon förändring utan enbart en försämring för det Assyriska folket. Kanske ligger just förändringen i kvinnans händer?
På tal om kvinnor – Ghandi känner många till som en frihetskämpe. Han stred för sin under många år och gav aldrig upp, tyvärr fick han själv aldrig uppleva Indiens självständighet. Det intressanta ligger i hur han lyckades fånga en hel nations uppmärksamhet – Nu är det inte bara en faktor som låg bakom Ghandis lyckade ”marknadsföring” – En viktig faktor låg dock i att Ghandi charmade kvinnorna och fick dom på sin sida, tillsammans med kvinnorna skapades sedan en hel folkrörelse.
Vi fick se nästan en likadan utveckling i Liberia. Landet hade länge trassats sönder av inbördeskrig, tills kvinnorna och alla mödrar fick nog. Kvinnorna gick ihop, oavsett religion och kämpade för att männen skulle gå med på vapenvila – Vackert!
Med andra ord, kvinnan är underskattad, men det gäller också att väcka varelsen innan det är för sent…
/Assyriske Immanuel Kant
Nu var det inte jämlikhet jag skulle diskutera – Utan kvinnan som en nedtryckt varelse som när hon har utnyttjats visats sig vara en väldigt underskattad varelse.
Utgår vi från den Assyriska kvinnan kan vi bara konstatera att fortfarande är hon en varelse som är förtryckt. Är det inte från hemmet så kommer förtrycket från institutionerna (Kyrkan). Det finns människor som vill försvara kyrkans patriarkala ställning bland det Assyriska folket - Men tyvärr är denna konservativa ställning väldigt farlig och enbart bakåtsträvande, vilket vårt folks situation idag borde vara ett bevis på.
Jag skrev att kvinnan är en underskattad varelse, det stämmer, men, kvinnan kan också vara blind många gånger. Det vet mannen om, här tänker jag bland annat på vilken utveckling vi ser idag i våra institutioner. Har den patriarkala kyrkan insätt kvinnans styrka och försöker fånga henne innan det är för sent? Det är ett faktum, ordförande posten i många kyrkoförsamlingar har bytts till kvinnor? Beror det enbart på kvinnans frigörelse bland Assyrier?
Nej, än har vi inte sett någon generell frigörelse hos den assyriska kvinnan. Kvinnan ses många gånger som en varelse med endast en framtida roll – Hemmafru. Det finns få riktigt självständiga kvinnor bland oss assyrier som lever ihop med en assyrisk man. De duktiga självständiga kvinnorna har ofta fått söka sig till att hitta en man bland andra folkslag.
Detta är ett tydligt exempel på hur kvinnan fortfarande förtrycks bland oss assyrier.
Ett led i att råda bot på detta förtryck är att förändra vår patriarkala kyrka som dessutom lider av andra problem. Så länge vi se kontrolleras av kyrkan kommer vi inte se någon förändring utan enbart en försämring för det Assyriska folket. Kanske ligger just förändringen i kvinnans händer?
På tal om kvinnor – Ghandi känner många till som en frihetskämpe. Han stred för sin under många år och gav aldrig upp, tyvärr fick han själv aldrig uppleva Indiens självständighet. Det intressanta ligger i hur han lyckades fånga en hel nations uppmärksamhet – Nu är det inte bara en faktor som låg bakom Ghandis lyckade ”marknadsföring” – En viktig faktor låg dock i att Ghandi charmade kvinnorna och fick dom på sin sida, tillsammans med kvinnorna skapades sedan en hel folkrörelse.
Vi fick se nästan en likadan utveckling i Liberia. Landet hade länge trassats sönder av inbördeskrig, tills kvinnorna och alla mödrar fick nog. Kvinnorna gick ihop, oavsett religion och kämpade för att männen skulle gå med på vapenvila – Vackert!
Med andra ord, kvinnan är underskattad, men det gäller också att väcka varelsen innan det är för sent…
/Assyriske Immanuel Kant
tisdag 10 mars 2009
Och så var det assyrierna…
Assyriernas/syrianernas/kaldéernas ohållbara situation i Irak har hamnat utanför medias intresse och strålkastarljus. Att Irak nästan tömts på sin ursprungsbefolkning är det tydligen inte något större nyhetsvärde i.
Innan USA tillsammans med sina allierade inledde sin offensiv mot Irak 2003, utgjorde assyrierna 3 procent av Iraks befolkning. Av de som flytt ur Irak sedan kriget startade utgör assyrierna en tredjedel av dessa. En ren tillfällighet?
Syrien har tillsammans med Jordanien tagit emot flest irakiska flyktingar. Syriens irakiska flyktingar består av omkring 40 procent kristna assyrier. Slump?
Är det inte det minsta anmärkningsvärt att den assyriska befolkningen i Irak mer än halverats på ett drygt årtionde sedan 1990-talets början? Höjer det inga ögonbryn överhuvudtaget?
Våldet mot assyrierna i Irak har inte visat några gränser. Det handlar om organiserade mord och andra våldshandlingar direkt riktade mot assyrierna i syfte att skrämma iväg dem. Många har fått leva med ultimatumet att konvertera till islam eller dö.
Flera religiösa ledare, som präster och en biskop, har kidnappats och mördats av muslimska attentatsmän i Irak. Dessa kallblodiga mord på religiösa ledare är jämbördigt med politiska mord. Varför? Assyriernas försök till politisk aktivitet bekämpas flitigt från många håll och endast deras religiösa bekännelse accepteras, inte den nationella strävan, av den anledningen har religiösa ledare fått agera representanter åt folket. Som bekant brukar det tillhöra politikers arbetsuppgifter. Därför.
Assyrierna benämns många gånger enbart som kristna och inte efter sin etniska tillhörighet. Detta är en medveten strategi som tydligen även smittat reportrar; i DN.se kunde man läsa följande i en artikel av Michael Winiarski: ” FLERA AV IRAKS ETNISKA GRUPPER gör anspråk på Kirkuk: araber, turkmener, kurder och kristna.” (Läs artikeln här.
Oftast är tanken bakom detta att den etniska assyriska gruppen ska assimileras bland kurder eller araber och således i framtiden enbart benämnas som kristna kurder/araber.
Winiarski kan omöjligt vara så pass okunnig att han verkligen tror att kristna är en ETNISK grupp.
Assyrierna är främst koncentrerade i Ninveh-slätten som är belägen i norra Irak. Det internationella samfundet måste sätta ner foten och göra detta område till en frizon för assyrierna. Såsom samfundet agerade när kurderna behövde skyddas från Saddam Hussein bör man nu agera för assyriernas säkerhet. Varför det ska vara annorlunda för assyrierna finns det inget godtagbart argument till.
Kurdiska partier som KDP arbetar kraftfullt för att förhindra en assyrisk frizon i Ninveh-slätten samt en assyrisk nationell etablering i området och organisering i form av politiska partier och tv-kanaler.
I Ninveh-slätten finns den självständiga tv-kanalen Ashur som upprepade gånger blivit tvingad att lägga ned sin verksamhet på grund av förföljelser mot de anställda och sabotage av produktionen.
Bakom dessa attacker står kurdisk milis som tillhör KDP (Kurdistans demokratiska parti).
Detta är en ytterst allvarlig och akut situation. Iraks ursprungsbefolkning har hamnat i kläm mellan kurder och araber som båda gör allt i sin makt för att förhindra en assyrisk aktivitet, och det med framgång.
Men tragiskt nog verkar det inte finnas något nyhetsvärde i detta.
Så media tiger liksom de politiska styrena som säger sig vara beskyddare av de mänskliga rättigheterna.
Och så var det assyrierna, men inte om denna ohållbara situation får fortskrida obehindrat.
/Sofisten
Innan USA tillsammans med sina allierade inledde sin offensiv mot Irak 2003, utgjorde assyrierna 3 procent av Iraks befolkning. Av de som flytt ur Irak sedan kriget startade utgör assyrierna en tredjedel av dessa. En ren tillfällighet?
Syrien har tillsammans med Jordanien tagit emot flest irakiska flyktingar. Syriens irakiska flyktingar består av omkring 40 procent kristna assyrier. Slump?
Är det inte det minsta anmärkningsvärt att den assyriska befolkningen i Irak mer än halverats på ett drygt årtionde sedan 1990-talets början? Höjer det inga ögonbryn överhuvudtaget?
Våldet mot assyrierna i Irak har inte visat några gränser. Det handlar om organiserade mord och andra våldshandlingar direkt riktade mot assyrierna i syfte att skrämma iväg dem. Många har fått leva med ultimatumet att konvertera till islam eller dö.
Flera religiösa ledare, som präster och en biskop, har kidnappats och mördats av muslimska attentatsmän i Irak. Dessa kallblodiga mord på religiösa ledare är jämbördigt med politiska mord. Varför? Assyriernas försök till politisk aktivitet bekämpas flitigt från många håll och endast deras religiösa bekännelse accepteras, inte den nationella strävan, av den anledningen har religiösa ledare fått agera representanter åt folket. Som bekant brukar det tillhöra politikers arbetsuppgifter. Därför.
Assyrierna benämns många gånger enbart som kristna och inte efter sin etniska tillhörighet. Detta är en medveten strategi som tydligen även smittat reportrar; i DN.se kunde man läsa följande i en artikel av Michael Winiarski: ” FLERA AV IRAKS ETNISKA GRUPPER gör anspråk på Kirkuk: araber, turkmener, kurder och kristna.” (Läs artikeln här.
Oftast är tanken bakom detta att den etniska assyriska gruppen ska assimileras bland kurder eller araber och således i framtiden enbart benämnas som kristna kurder/araber.
Winiarski kan omöjligt vara så pass okunnig att han verkligen tror att kristna är en ETNISK grupp.
Assyrierna är främst koncentrerade i Ninveh-slätten som är belägen i norra Irak. Det internationella samfundet måste sätta ner foten och göra detta område till en frizon för assyrierna. Såsom samfundet agerade när kurderna behövde skyddas från Saddam Hussein bör man nu agera för assyriernas säkerhet. Varför det ska vara annorlunda för assyrierna finns det inget godtagbart argument till.
Kurdiska partier som KDP arbetar kraftfullt för att förhindra en assyrisk frizon i Ninveh-slätten samt en assyrisk nationell etablering i området och organisering i form av politiska partier och tv-kanaler.
I Ninveh-slätten finns den självständiga tv-kanalen Ashur som upprepade gånger blivit tvingad att lägga ned sin verksamhet på grund av förföljelser mot de anställda och sabotage av produktionen.
Bakom dessa attacker står kurdisk milis som tillhör KDP (Kurdistans demokratiska parti).
Detta är en ytterst allvarlig och akut situation. Iraks ursprungsbefolkning har hamnat i kläm mellan kurder och araber som båda gör allt i sin makt för att förhindra en assyrisk aktivitet, och det med framgång.
Men tragiskt nog verkar det inte finnas något nyhetsvärde i detta.
Så media tiger liksom de politiska styrena som säger sig vara beskyddare av de mänskliga rättigheterna.
Och så var det assyrierna, men inte om denna ohållbara situation får fortskrida obehindrat.
/Sofisten
söndag 8 februari 2009
11 februari 2009
Den 11 februari hålls tre rättegångar i Mor Gabriel-målen. För er som inte vet vad det inte handlar om och inte har orken att scrolla nedåt för att ta reda på det kan jag ta det lite kortfattat: tre kurdiska byar med starka förbindelser till regeringspartiet AKP har stämt Mor Gabriel-klostret. Bland annat hävdar de att klostret är byggt på en gammal moské. Att islam inte ens fanns vid tidpunkten av klostrets uppförande, är tydligen något man hoppat över eller inte lagt notis om.
Vidare vill man konfiskera mark inom klosterområdet som man menar inte tillhör klostret trots att klostret har bevis som styrker dess äganderätt. Detta har myndigheterna bortsett ifrån och istället tillåtit en konfiskering, så nu har detta gått vidare till domstol för att avgöras. Samtliga rättegångar som förhoppningsvis avgörs den 11 februari är uppskjutna sedan tidigare.
Vidare vill man konfiskera mark inom klosterområdet som man menar inte tillhör klostret trots att klostret har bevis som styrker dess äganderätt. Detta har myndigheterna bortsett ifrån och istället tillåtit en konfiskering, så nu har detta gått vidare till domstol för att avgöras. Samtliga rättegångar som förhoppningsvis avgörs den 11 februari är uppskjutna sedan tidigare.
fredag 6 februari 2009
Massoud Barzanis mål
Följande text är hämtad från Zinda Magazine och är skriven av Mariam S.Shimoun.
Imagine…being Kurdish. Imagine the horrors of your history – a universally unwanted people, subject to endless persecution at the hands of Turks and Arabs. Imagine being mass murdered by mustard gas, used by a Ba’athist government, to deplete your villages of life. Imagine centuries of restlessness, fear, roaming the world, looking for a place to rest.
Imagine – after an American led invasion – you are left with most of Northern Iraq populated with Kurds, protected by American interests in the region, and the moral and political authority to finally, after decades, nay, centuries, envision your dream: an independent “Kurdistan”.
Imagine you are Massoud Barzani. Your father before you dedicated his life for “Kurdistan”. It is now your turn to fulfill your nationalist duty. This is your opportunity, in this chaotic Iraq, to finally have borders, protect your people from the Arabs and the Turks – to finally realize “Kurdistan”. But how would you do it? Let’s take a journey toward “Kurdistan”: let’s get rich, let’s get borders, let’s get allies, and let’s rid ourselves of enemies.
The way to begin is simple: message. With millions of dollars in Iraqi oil money, and the U.S. as an ally, you begin with one word: “Kurdistan”. And you repeat it – to journalists, in magazines, in official documents, in normal, every day conversation. You refer to “Kurdistan” as if it exists. Eventually, “Kurdistan” will conjure up an image in everyone’s mind – Northern Iraq. It will become, at least psychologically, the land of the Kurds. You have successfully planted the first seed.
Now, you must identify the obstacles: The sheer number of Kurds in Iraq is a bonus – and protection under the new Iraqi constitution protects Kurdish claims to the (Assyrian) lands…however, the Assyrians still actually live on their ancient territory, and they are claiming the land as their own. An ethnically and religiously distinct group of people who, in truth, predate Kurds in every single square inch of what is being called “Kurdistan”, are still around, have formed political parties, and are voicing their request for independence in areas Kurds want to incorporate into “Kurdistan”. What is the Kurdish Regional Government to do? After all, if Kurds are claiming this land – can’t the Assyrians just as well?
Of course they can. After all, every square inch of what Kurds call “Kurdistan”, from millennia ago, was originally Assyria. Unfortunately for Massoud Barzani, Assyrians are still there. Making a fuss. Demanding recognition that they, too, have been for millennia living at the mercy of Arabs, Turks, and Kurds. They are, quite simply, the indigenous people.
So, if you were Massoud Barzani, the best to do in this situation is offer doublespeak; extend one hand in apparent cooperation while working stealthily to destroy ethnic identity with the other.
If you were Barzani, would you care if these people were Christian? No, their religious affiliation is incidental. Would you care that they are ethnically the indigenous people of what you want to be “Kurdistan”? Absolutely. After all, they can make waves in the otherwise calm waters on the way to an independent “Kurdistan” – also known as, Assyria.
So begins the process for raising “Kurdistan” from the ashes – fierce propaganda from one side, divide and conquer from the other.
You would begin writing about “ancient Kurdistan”, marginalizing the existence and importance of the Assyrians, who have been in the region for almost 7000 years. You would begin, slowly, claiming indigenous ties to the area. You would welcome U.S. troops, knowing U.S. policy was fully on the side of your future “Kurdistan”, and little would be done to take Assyrians seriously. When the elections finally came – you would encourage voter intimidation of the Assyrians and voter fraud to increase Kurdish representation in the cities we want. You would promote parties like Mr. Afram’s “Chaldean Democratic Union”, so that you can advance the idea that Chaldeans and Assyrians are ethnically different, causing rift, argument, and discord among this ancient nation.
More importantly, you would consistently try to capitalize on the Western belief that Kurds are secular Muslims, while simultaneously ignoring and concealing the abduction of Assyrian girls from their villages, forcing them into Islam and marriages to Muslims. Murder, beheadings, mutilations, and the burning of Assyrian civilians would go unpunished, and unchecked by the Western allies.
In order to ultimately “Kurdify” the Assyrians, you would eye the churches, pushing for “Christian” identity rather than “Assyrian” identity. What could be better for the future stability of “Kurdistan” than encouraging betrayal to a 7,000-year-old ethnicity? If the Assyrian minority begins allying with their churches and church leaders - identifying only as “Christians” - instead of allying with their political representatives - and identifying as “Assyrians” - eventually, with enough time, the idea of “Assyrian” will be lost. Ultimately, the ancient language will be lost. They will dwindle in numbers. They will forget their history, their martyrs, they will cling to their religious leaders and forget the Agha Petrouses, the David Perleys, and the Yusef Maleks, who fought and gave their lives for Assyria. Instead, these Christians will ultimately be content with becoming, ever so slowly, “Kurdish Christians”.
Indeed, if you were Massoud Barzani, you would ensure the ultimate memory loss of the Assyrians, these ancient people, by supporting their churches, and ignoring – to the point of utter disrespect – their political representatives. You would build great monuments to their God and allow basic city infrastructures to ruin. You would fund Christian religious leaders while allowing roads to go unmended, schools to crumble, and bridges to collapse. If Zowaa builds a community center – then “Kurdistan” will build a bigger one next door!
And at long last, after all of this is accomplished, you would sit back and watch these people bicker amongst themselves, unraveling in disunity, doing your job for you. Much like the American divide between the republicans are democrats, you would watch as these people attack each other according to their affiliations – Mar Bawai? Or Mar Dinkha? Zowaa? Or Bet-Nahrain? Friends will become enemies, husbands will turn on their wives, and priests will forsake their parishioners. The Assyrians will spend years arguing, as to what their actual name is – Chaldo-Assyrian? Syriac? Assyrian? You would truly enjoy yourself, as your vision of a united “Kurdistan” became clearer, stronger, while these people busied themselves with discrediting each other, attacking each other, and choosing loyalties based on jealousy, competitiveness, religious and political affiliations, rather than what is truly best for the nation as a whole.
And you will continue - dividing and conquering, dividing, and conquering…while the Kurds are uniting.
For “Kurdistan”? That is what you would do, if you were Massoud Barzani.
Imagine…being Kurdish. Imagine the horrors of your history – a universally unwanted people, subject to endless persecution at the hands of Turks and Arabs. Imagine being mass murdered by mustard gas, used by a Ba’athist government, to deplete your villages of life. Imagine centuries of restlessness, fear, roaming the world, looking for a place to rest.
Imagine – after an American led invasion – you are left with most of Northern Iraq populated with Kurds, protected by American interests in the region, and the moral and political authority to finally, after decades, nay, centuries, envision your dream: an independent “Kurdistan”.
Imagine you are Massoud Barzani. Your father before you dedicated his life for “Kurdistan”. It is now your turn to fulfill your nationalist duty. This is your opportunity, in this chaotic Iraq, to finally have borders, protect your people from the Arabs and the Turks – to finally realize “Kurdistan”. But how would you do it? Let’s take a journey toward “Kurdistan”: let’s get rich, let’s get borders, let’s get allies, and let’s rid ourselves of enemies.
The way to begin is simple: message. With millions of dollars in Iraqi oil money, and the U.S. as an ally, you begin with one word: “Kurdistan”. And you repeat it – to journalists, in magazines, in official documents, in normal, every day conversation. You refer to “Kurdistan” as if it exists. Eventually, “Kurdistan” will conjure up an image in everyone’s mind – Northern Iraq. It will become, at least psychologically, the land of the Kurds. You have successfully planted the first seed.
Now, you must identify the obstacles: The sheer number of Kurds in Iraq is a bonus – and protection under the new Iraqi constitution protects Kurdish claims to the (Assyrian) lands…however, the Assyrians still actually live on their ancient territory, and they are claiming the land as their own. An ethnically and religiously distinct group of people who, in truth, predate Kurds in every single square inch of what is being called “Kurdistan”, are still around, have formed political parties, and are voicing their request for independence in areas Kurds want to incorporate into “Kurdistan”. What is the Kurdish Regional Government to do? After all, if Kurds are claiming this land – can’t the Assyrians just as well?
Of course they can. After all, every square inch of what Kurds call “Kurdistan”, from millennia ago, was originally Assyria. Unfortunately for Massoud Barzani, Assyrians are still there. Making a fuss. Demanding recognition that they, too, have been for millennia living at the mercy of Arabs, Turks, and Kurds. They are, quite simply, the indigenous people.
So, if you were Massoud Barzani, the best to do in this situation is offer doublespeak; extend one hand in apparent cooperation while working stealthily to destroy ethnic identity with the other.
If you were Barzani, would you care if these people were Christian? No, their religious affiliation is incidental. Would you care that they are ethnically the indigenous people of what you want to be “Kurdistan”? Absolutely. After all, they can make waves in the otherwise calm waters on the way to an independent “Kurdistan” – also known as, Assyria.
So begins the process for raising “Kurdistan” from the ashes – fierce propaganda from one side, divide and conquer from the other.
You would begin writing about “ancient Kurdistan”, marginalizing the existence and importance of the Assyrians, who have been in the region for almost 7000 years. You would begin, slowly, claiming indigenous ties to the area. You would welcome U.S. troops, knowing U.S. policy was fully on the side of your future “Kurdistan”, and little would be done to take Assyrians seriously. When the elections finally came – you would encourage voter intimidation of the Assyrians and voter fraud to increase Kurdish representation in the cities we want. You would promote parties like Mr. Afram’s “Chaldean Democratic Union”, so that you can advance the idea that Chaldeans and Assyrians are ethnically different, causing rift, argument, and discord among this ancient nation.
More importantly, you would consistently try to capitalize on the Western belief that Kurds are secular Muslims, while simultaneously ignoring and concealing the abduction of Assyrian girls from their villages, forcing them into Islam and marriages to Muslims. Murder, beheadings, mutilations, and the burning of Assyrian civilians would go unpunished, and unchecked by the Western allies.
In order to ultimately “Kurdify” the Assyrians, you would eye the churches, pushing for “Christian” identity rather than “Assyrian” identity. What could be better for the future stability of “Kurdistan” than encouraging betrayal to a 7,000-year-old ethnicity? If the Assyrian minority begins allying with their churches and church leaders - identifying only as “Christians” - instead of allying with their political representatives - and identifying as “Assyrians” - eventually, with enough time, the idea of “Assyrian” will be lost. Ultimately, the ancient language will be lost. They will dwindle in numbers. They will forget their history, their martyrs, they will cling to their religious leaders and forget the Agha Petrouses, the David Perleys, and the Yusef Maleks, who fought and gave their lives for Assyria. Instead, these Christians will ultimately be content with becoming, ever so slowly, “Kurdish Christians”.
Indeed, if you were Massoud Barzani, you would ensure the ultimate memory loss of the Assyrians, these ancient people, by supporting their churches, and ignoring – to the point of utter disrespect – their political representatives. You would build great monuments to their God and allow basic city infrastructures to ruin. You would fund Christian religious leaders while allowing roads to go unmended, schools to crumble, and bridges to collapse. If Zowaa builds a community center – then “Kurdistan” will build a bigger one next door!
And at long last, after all of this is accomplished, you would sit back and watch these people bicker amongst themselves, unraveling in disunity, doing your job for you. Much like the American divide between the republicans are democrats, you would watch as these people attack each other according to their affiliations – Mar Bawai? Or Mar Dinkha? Zowaa? Or Bet-Nahrain? Friends will become enemies, husbands will turn on their wives, and priests will forsake their parishioners. The Assyrians will spend years arguing, as to what their actual name is – Chaldo-Assyrian? Syriac? Assyrian? You would truly enjoy yourself, as your vision of a united “Kurdistan” became clearer, stronger, while these people busied themselves with discrediting each other, attacking each other, and choosing loyalties based on jealousy, competitiveness, religious and political affiliations, rather than what is truly best for the nation as a whole.
And you will continue - dividing and conquering, dividing, and conquering…while the Kurds are uniting.
For “Kurdistan”? That is what you would do, if you were Massoud Barzani.
söndag 18 januari 2009
Våldet mot de kristna i Mosul
Mosul i norra Irak, storstaden med omkring 1,5 miljoner invånare är fortfarande spelplanen för islamistiska attentatsmän som mer eller mindre verkar fritt.
Mosuls historiska namn är Ninveh, som var assyriska rikets huvudstad. Idag bor de kvar många assyrier i Mosul/Ninveh, men de tvingas bort en efter en. Våldet mot de kristna, som till stor del utgörs av assyrier, tycks inte ta slut.
I enbart oktober 2008 mördades 16 kristna och 2000 familjer tvingades att fly efter att våldet och hoten eskalerat. De som står bakom dessa brutala dåd är främst islamistiska grupper med kopplingar till al-Qaida. Dessa grupper verkar aktivt i området och har inriktat sig på att kidnappa och döda kristna samt förstöra deras bostäder och fastigheter. De verkar även mer diskret med hot genom hemskickade brev.
En välplanerad strategi för att driva iväg de kristna från Mosul.
Häromdagen hittades kroppen efter en kidnappad kristen man, skjuten i huvudet med flera skott.
Hans brott: han var kristen.
Mosuls historiska namn är Ninveh, som var assyriska rikets huvudstad. Idag bor de kvar många assyrier i Mosul/Ninveh, men de tvingas bort en efter en. Våldet mot de kristna, som till stor del utgörs av assyrier, tycks inte ta slut.
I enbart oktober 2008 mördades 16 kristna och 2000 familjer tvingades att fly efter att våldet och hoten eskalerat. De som står bakom dessa brutala dåd är främst islamistiska grupper med kopplingar till al-Qaida. Dessa grupper verkar aktivt i området och har inriktat sig på att kidnappa och döda kristna samt förstöra deras bostäder och fastigheter. De verkar även mer diskret med hot genom hemskickade brev.
En välplanerad strategi för att driva iväg de kristna från Mosul.
Häromdagen hittades kroppen efter en kidnappad kristen man, skjuten i huvudet med flera skott.
Hans brott: han var kristen.
tisdag 16 december 2008
Just nu:
Just nu sker mycket. Väldigt mycket. Jag kan inte skriva om allt. Jag känner inte till allt. Men jag ska skriva om något.
Idag riskerar ett av världens äldsta kloster, St Gabriel-klostret (från år 397), att bli utsatt för en konfiskering av dess egendom. Klostret är beläget i sydöstra Turkiet, närmare bestämt i Turabdin-regionen som är ett assyriskt/syrianskt område. Tre kurdiska byar med nära anknytning till den turkiska staten gör anspråk på klostrets mark. Trots att klostret kan uppvisa dokument som bevisar dess äganderätt, väljer de turkiska myndgheterna att bortse från detta och istället godkänna en konfiskering av klostrets egendom. Nu ska detta gå till domstol för att avgöras.
Anklagelserna mot klostret är många. Och absurda. Det kanske mest befängda är nog att klostret beskylls för att ha upprests på mark där en moské tidigare låg. Att islam inte ens fanns vid tiden då klostret uppfördes verkar ligga bortom dessa geniers förstånd.
Eller inte. Detta kanske är ännu ett försök av den turkiska staten att reducera den assyriska/syrianska närvaron i Turkiet. Att man har marginaliserat den till det yttersra verkar inte vara nog. Att nu ge sig på ett religiöst och kulturellt centrum för den assyriska/syrianska gruppen är uppenbarligen nästa steg i Operation utrota.
Den 19 december hålls en rättegång mot klostret. Klostrets öde ska avgöras. Den 19 december får Turkiet chansen att visa om de kan efterleva Köpenhamsfördraget.
Vi hoppas på så många observatörer som möjligt och en stor europeisk närvaro i form av politiker och journalister.
Vi hoppas på en rättvis rättegång.
Just nu sker mycket. Väldigt mycket. Jag kan inte skriva om allt. Jag känner inte till allt. Men jag ska skriva om något.
Idag riskerar ett av världens äldsta kloster, St Gabriel-klostret (från år 397), att bli utsatt för en konfiskering av dess egendom. Klostret är beläget i sydöstra Turkiet, närmare bestämt i Turabdin-regionen som är ett assyriskt/syrianskt område. Tre kurdiska byar med nära anknytning till den turkiska staten gör anspråk på klostrets mark. Trots att klostret kan uppvisa dokument som bevisar dess äganderätt, väljer de turkiska myndgheterna att bortse från detta och istället godkänna en konfiskering av klostrets egendom. Nu ska detta gå till domstol för att avgöras.
Anklagelserna mot klostret är många. Och absurda. Det kanske mest befängda är nog att klostret beskylls för att ha upprests på mark där en moské tidigare låg. Att islam inte ens fanns vid tiden då klostret uppfördes verkar ligga bortom dessa geniers förstånd.
Eller inte. Detta kanske är ännu ett försök av den turkiska staten att reducera den assyriska/syrianska närvaron i Turkiet. Att man har marginaliserat den till det yttersra verkar inte vara nog. Att nu ge sig på ett religiöst och kulturellt centrum för den assyriska/syrianska gruppen är uppenbarligen nästa steg i Operation utrota.
Den 19 december hålls en rättegång mot klostret. Klostrets öde ska avgöras. Den 19 december får Turkiet chansen att visa om de kan efterleva Köpenhamsfördraget.
Vi hoppas på så många observatörer som möjligt och en stor europeisk närvaro i form av politiker och journalister.
Vi hoppas på en rättvis rättegång.
Nu är jag här...
Jag skulle kunna inleda med något högfärdigt som "er väntan har inte varit förgäves" men eftersom jag upplever mig själv som en rar och jordnära flicka väljer jag att ha en mer sympatisk inledning. Eller blev det just tvärtom?
Skämt åsido, det här ska bli spännande. Ja, jag ska väl börja med en kort presentation:
jag är inte någon intressant, helt okänd, älskar godis därav alla början-till-hål i tänderna. Jag studerar politikrelaterade ämnen. På fritiden försöker jag hänga med i den politiska utveckligen i Mellanöstern. Annars ser jag väl mest på tv. Alla program är favoritprogram, möjligtvis Keno exkluderat.
Jag hoppas att jag ska trivas!
Skämt åsido, det här ska bli spännande. Ja, jag ska väl börja med en kort presentation:
jag är inte någon intressant, helt okänd, älskar godis därav alla början-till-hål i tänderna. Jag studerar politikrelaterade ämnen. På fritiden försöker jag hänga med i den politiska utveckligen i Mellanöstern. Annars ser jag väl mest på tv. Alla program är favoritprogram, möjligtvis Keno exkluderat.
Jag hoppas att jag ska trivas!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
